fina december

Sista dagen i november tände vi det första ljuset och välkomnade första advent. Sista veckan i november har varit fin. Vi fick minusgrader och vi kan känna att vintern ändå är på gång, sådär lite försiktigt. Och så fick jag gå ut och äta några timmar med mina kollegor. Trevligt tyckte jag men inte den minsta guldklimpen hemma. Apropå god mat så bjöd sambon på torsk i går. Med blomkålspuré, sparris och annat gott. Absolut ett av det godaste jag har ätit. Och mina dagar som tillbringas med flickorna. De är kärlek de två. Och så mannen förstås. Nyper mig ibland i armen när jag ser de två små. Som är så lika varandra. Och så lik sin pappa. Stora fröken med alla härliga och tokiga funderingar och det fina hjärtat och som jag har dåligt samvete för många gånger. Och den lilla fröken som är med mig 24 timmar om dygnet. Tittar på mig med stora ögon, jollrar glatt eller tuggar på handen. Den lilla handen. Mitt i allt så längtar jag efter att få kasta mig ut i skidspåret för att rensa huvudet. I veckan ska det bli. Friskluft och motion - botemedel mot all trötthet och dåliga humör.
Fina december är här. 

Är det inte alldeles underbart? 
1 Sandra:

skriven

Jo det är verkligen underbart! Mysigt med skidor. Skönt att du kan komma ut och rensa lite, det är bra för oss hemmavarande ;) träningen är guld för mig.
Ha en fin vecka. Kram

2 Emelie :

skriven

Jo det är verkligen alldeles alldeles underbart och det bästa är när en verkligen inser vad en har och kan njuta av det till fullo. Jag tycker livet med en liten gör att allt blir så påtagligt och det är nåde skrämmande och vackert. Härligt med minusgrader och snö, det saknar jag hör nere i Skåne!

Kommentera här: